Heikkilä, Mikko

tuntiopettaja, jatko-opiskelija

Vastuuoppialat ja -alueet

pohjoismaiset kielet

Yhteystiedot

vastaanotto: opetuksen yhteydessä ja sopimuksen mukaan
sähköposti: mikko.k.heikkila@uta.fi

Tutkimusintressit / Forskningsintressen

Kielihistoria, etymologia, lainasanatutkimus, kielioppi (erityisesti morfologia), skandinaaviset kielet, itämerensuomalaiset kielet ja saamelaiskielet

Språkhistoria, etymologi, lånordsforskning, grammatik (speciellt morfologi), skandinaviska språk, östersjöfinska språk och samiska språk

Käynnissä oleva tutkimus / Pågående forskning

Fonologiska språkförändringar i järnålderns Nord-Europa - Kronologin i urgermanskans och urnordiskans ljudövergångar i ljuset av lånordsforskning och urspråkens inre rekonstruktion

(Rautakauden Pohjois-Euroopan fonologiset kielenmuutokset ‒ Kantagermaanin ja kantaskandinaavin äänteenmuutosten kronologia lainasanatutkimuksen ja kantakielten sisäisen rekonstruktion valossa)

Syftet med min doktorsavhandling är att framlägga en relativ och absolut kronologi för urgermanskans och urnordiskans ljudhistoria samt datera de försiggångna ljudövergångarna. Forskningsobjektet är dessa urspråks historiska fonologi. Avhandlingen berör flera vetenskapsgrenar, vilka är nordistik, germanistik, fennistik, lappologi och arkeologi.

Min forskningsfråga är: Vad var den relativa och absoluta kronologin i de urgermanska och urnordiska ljudövergångarna? Undersökningstiden räcker från ca 800 f.Kr. till 1000 e.Kr. Avhandlingsämnet handlar om följande språk, varav de flesta är hävdvunna operativa rekonstruktionsstadier: urgermanska, nordvästgermanska, urnordiska, runsvenska, urfinska och ursamiska.

Följande slags material kommer att användas: Som primärmaterial använder jag etymologiska ordböcker och etymologiska undersökningar. Som sekundärmaterial använder jag handböcker och ljudhistoriska undersökningar i nordistik (inklusive ortnamnsforskning), germanistik, fennistik och lappologi. Följande discipliners metoder ska tillämpas i behandlingen av materialet: historisk-komparativ språkvetenskap (inre rekonstruktion), lånordsforskning (yttre rekonstruktion), arkeologi, runologi och lingvistisk paleontologi. Terminus post quem och terminus ante quem är två viktiga operativa begrepp i undersökningen.

Lånordsforskning har mycket att erbjuda historisk språkvetenskap. Lånorden bildar en kronologisk bro språken emellan. Lånordsforskningen är den viktigaste enskilda deldisciplin varigenom jag ska åstadkomma nya vetenskapliga rön. Beviskraftiga ord utgör en nät- och kedjeliknande struktur som påvisar hur de ljudövergångar som avspeglas i dessa ord förhåller sig till varandra. Jag använder de germanska lånorden i de östersjöfinska och samiska språken för att åstadkomma en kronologi för de germanska ljudövergångarna. Bättre resultat gällande urspråkens utvecklingshistoria kan uppnås om evidens från flera inom- och utomspråkliga håll kombineras.

Jag hävdar att evidensen från östersjöfinskan och samiskan kombinerad med urgermanskans och urnordiskans inre rekonstruktion samt arkeologi möjliggör en mera exakt och tillförlitlig datering av de germanska ljudövergångarna än enbart språkintern forskning. Därutöver får man en bild av språkförändringarnas kronologi språken emellan.